När vi slutade äta mat – och började äta koncept

Low-fat var bara början på industrins grepp om vår mat.

Det verkliga skiftet kom senare, när vi slutade äta mat – och började äta idéer eller koncept om mat.

Metoderna radades upp:
Low-fat.
High-protein.
Plant-based.
Keto.
AIP.
Carnivore.

Plötsligt handlade måltider inte längre om gemenskap, samtal, närhet, kärlek och njutning.

Nu handlade det istället om rätt eller fel, polarisering, debatt, politik, klimat, djurrätt m.m.

Och kroppens behov och signaler hamnade sist i kedjan.
Vi slutade lyssna, vilseledda av reklamen och industrin igen – fast den här gången mer subtilt, där de bara satte bollen i rullning från skuggan.

Ingen människa blev egentligen gladare eller särskilt mycket friskare av att äta konceptet.

Vi blev bara bättre på att inte lyssna på våra kroppsliga signaler som berättar för oss vad som är rätt och fel.

Eftersom många framstående ”forskare” och duktiga människor säger att så här ska vi äta, så litar vi på det och följer det blint – även om det skaver rejält. 

Vi har ju lärt oss att det här är rätt väg, så då stänger vi av öronen 👂

Varför det här spelar roll (mer än vi tror)

Det är delvis därför så många idag:

• inte litar på sin hungerkänsla
• inte vet när de är mätta och ska sluta äta
• äter exakt samma sak hela tiden
• har svårt att gå på bjudning och äta det någon annan lagat, eftersom det krockar med en ideologi
• upplever att släktmiddagarna blivit mer konfrontativa än festliga
• behöver regler för att äta överhuvudtaget

Lider av biverkningarna från ovan

Det är inte disciplin som saknas.
Det krävs enorm disciplin för att leva och äta så.
Jag vet.  

Det som saknas idag är kontakt med kroppen och naturen.
Glädjen och enkelheten i att äta det Moder Jord förser oss med och dela det med våra medmänniskor under festliga lättsamma stunder. 

Förr var mat aldrig ens en fråga.
Idag splittrar det familjer, barn gör revolt mot föräldrarna om inte rätt havremjölk står i kylen eller den nya ultraprocessade plantburgaren serveras. Vad f hände? Folkhälsan går käpprätt åt h och ”maten” är knappt mat längre.

Vi har ett överflöd på kalorier men är ändå undernärda. 

Low-fat konceptet var startskottet. Experimentet. Sen tog industrin över det vi alltid intuitivt tagit hand om själva, vår mat. 

Nervsystemet är moderator

Och kanske är det här den viktigaste biten:

Nervsystemet är moderatorn.
Om vi är oroliga, rädda för att göra fel eller ständigt ifrågasätter våra val – då sätts hela matsmältningen ur spel, näringsupptaget pausas. 

Kroppen kan inte smälta mat i kamp- och vaksamhetsläge.
Den kan bara smälta när den känner sig trygg och säker. 

Så frågan är inte bara vad vi äter.
Utan i vilket tillstånd vi äter.

Och man kan ju undra…
om det var en bieffekt.

Eller om det var meningen från början.

Det fina är att det går att hitta tillbaka. Inte genom mer kontroll – utan genom mer trygghet, enkelhet och kontakt.

Ta hand om er 🙏🏻❤️

kostkultur, helmat, matsmältning, nervsystemet, stress, hungerkänsla, mättnad, ätbeteende, tarmhälsa, ericshälsohörna