Faran jag ser med AI på sikt!

Det är inte teknikens utveckling i sig som oroar mig.

Tvärtom – jag tror att AI kommer lösa många problem. Den kan analysera, jämföra, strukturera och producera i en hastighet som vi människor aldrig kan matcha.

Det som bekymrar mig är något helt annat.

Det är när vårt eget omdöme pensioneras.

När vi outsourcar vårt tänkande

När vi outsourcar allt vetande till en allsmäktig AI som ”kan allt”, riskerar vi att missa något avgörande.

Vi missar andra människors röster.

• Deras erfarenheter
• Deras misstag
• Deras berättelser
• Deras resa

Förr lärde vi oss genom att läsa andra människors texter och böcker. Genom att ta del av samtal, resor och livsöden. Vi lyssnade på hur någon annan tänkte, kände och landade i sina slutsatser – och varför.

Kunskap var något som levde mellan människor. Ett arv som fördes vidare över generationer, till våra barn och barnbarn.

Från levande kunskap till kurerade svar

I dag får vi ofta ett svar.

En sanning.
En åsikt.

• Korrekt formulerad
• Effektiv
• Avskalad från liv

Filtrerad och tillrättalagd efter just dig, din fråga och din prompt. Varken mer eller mindre.

Det här är ännu inte artificiell intelligens i egentlig mening. Det är en språkmotor som kan tolka, analysera och ”prata”.

Men visdom uppstår inte ur perfekta, tillrättalagda svar.

Den föds ur berättelser. Ur sammanhang. Ur erfarenheter som formats över tid – och ur mötet mellan människor som ser samma sak ur olika perspektiv.

Kunskap som formats över tusentals år

Tusenårig kunskap har alltid förts vidare mellan generationer.

Traditioner som:

• Traditionell kinesisk medicin (TCM)
• Ayurveda
• Naturmedicinska praktiker

Men också sådant som ligger utanför hälsa:

• Uppförande
• Hederskodex
• Empati
• Moral och etik

Vad händer med vår historia när ingen längre berättar den?

Eller när den inte längre går att söka efter, hitta och ta del av – för att den inte är ”optimerad” för rätt system?

När facit ersätter erfarenhet

När lärdomar inte längre förs vidare mellan generationer, utan ersätts av ett sammanfattat, kurerat facit, förändras något i grunden.

Det vi för vidare till nästa generation idag genom vårt sätt att spara och dela erfarenheter riskerar att hamna bakom en vägg – där filtren kontrolleras av några få aktörer.

AI kan hjälpa oss att analysera, jämföra och producera extremt effektivt.

Men bara människor kan föra vidare djup, mening och levd erfarenhet.

Min tanke började här för ett antal dagar sen

Förr ställde man sin fråga till Google och fick ungefär tio svar – skapade av människor eller företag.

Tio olika perspektiv.
Tio olika sätt att se på samma sak.

Du läste kanske fyra eller fem av dem och bildade dig en egen uppfattning.

Ännu längre tillbaka sökte du på ett ord och fick svar på allt som hade med det ordet att göra.

På Google idag söker du på ett företag – och någon har betalat för att visa dig ett annat svar än det du egentligen letade efter.

I dag frågar du AI och får ett svar.

Perfekt tillrättalagt.
Filtrerat.
Kurerat.

Av OpenAI, Microsoft , X eller Google.

Det vi förlorade på vägen

Gula Sidorna känns i dag som en relik med sina kataloger i papper.

Men i den där bibban av sidor kunde du faktiskt leta upp vad du ville – utan att bli vilseledd på vägen.

Var tog alla människors egna unika hemsidor vägen?

Deras bloggar.
Deras perspektiv.
Deras samlade livserfarenhet.

Du kan till exempel inte hitta min blogg via AI.

Den finns online – men du hittar den inte där.

Du behöver aktivt känna till den för att ta del av den kunskap jag delar, som människa, byggd på erfarenhet, reflektion och levt liv.

Kanske är det just där vårt ansvar börjar igen.

Att fortsätta berätta.
Att fortsätta skriva.
Att fortsätta dela – även när det inte är perfekt, kurerat eller optimerat.

För det är där visdom fortfarande lever.

Och jag tror att sidor som reddit och till viss del även sociala medier med dess sidor och grupper kommer vara otroligt viktiga framöver för att hålla liv i vårt mänskliga utbyte av erfarenheter och kunskaper.