Kraften i ett större sammanhang

Du är inte bara en människa som råkade födas här och nu.
Du är ett resultat.
Ett arv.
En berättelse som har vandrat genom tiden, genom kroppar, genom liv – för att till slut ta form i dig.

Bakom dig finns en tidslinje som sträcker sig långt bortom det du kan se.
Människor som levde, älskade, kämpade, skapade, misslyckades och försökte igen.
De bar livets tyngd och skönhet med de medel de hade tillgängliga.
Inte perfekta. Inte felfria.
Men levande.

Allt detta – deras steg, deras val, deras uthållighet – är invävt i dig.
Du står inte här av en slump.
Du är fortsättningen.

Men låt oss stanna här en stund.
För det är lätt att höra detta som ett krav – som om du måste leva upp till något.

Du är inte här för att prestera åt historien – du är här för att leva ditt eget liv. Precis som dom före dig. Arvet bakom dig är inte ett krav, det är ett stöd, en kraft, vi kan välja att se det så.

I vår tid kan ensamheten smyga sig på, även mitt bland människor.
Som om vi vore frikopplade från sammanhang, instängda i nuet, ensamma i tiden.
Som om allt vilade på våra axlar – just här, just nu och för vad som skall komma imorgon.

Men det gör det inte.

Du bär ett sammanhang inom dig.
En historia att luta dig mot.
En kraft som inte kräver prestation, utan närvaro.

När vi fastnar i framtiden – i det ovissa, det vi inte kan kontrollera – skapas oro och stress.

Om vi istället tillåter oss att blicka bakåt för en stund, att minnas de glada stunderna, de djupa ögonblicken, det som varit meningsfullt, då händer något annat.

Då infinner sig lugn.
Trygghet.
En känsla av att höra till och mening.

Det viktigaste i livet är inte att vi producerar max varje dag.
Det är mycket viktigare att vi hittar känslan av tillfredsställelse utan koppling till prestation och återupplever den flera gånger genom vår tidsmaskin, minnet.

Historien vi bär på och för vidare kan vara den trygga hamnen att finna den känslan i.
En plats där vi får vila i upplevelsen av att vara tillräckliga – bara genom att vara.

Bakom dig står tusentals människor.

Inte som domare.
Utan som en stilla kraft i ryggen.
Som ett stöd när du är trött.
Som en rörelse som för dig framåt när du själv känner dig svag.

Så låt mig säga det tydligt till dig:

Du är inte ensam.
Du är inte liten.
Du är inte misslyckad.

Du är det perfekta resultatet av historiens vingslag.
Vila tryggt i det. Jag vet att det kan vara svårt, men det är sammanhang! Det är trygghet! Det är samhörighet. Se om du kan finna känslan där. 

Jag vill dela den här låten med dig på det urgamla Arameiska språket, en bön, ett vackert uttryck som träffar en helt rätt, som kan hålla dig och berätta historien om det som var, utan att man förstår ett endaste ord. 

Det är mening. 

Tack Philip för att du sände mig den här låten, det gav mig inspirationen till texten här ovan. 

Abune dbashmayo - The Lords Prayer in Aramaic

https://open.spotify.com/track/0cycSE21npXit3DT7WP2lt?si=7694f87ff93042a7

https://music.apple.com/se/album/abune-dbashmayo-the-lords-prayer-in-aramaic/1822204184?i=1822204187