Mikroplast i mat och vatten – vad forskningen visar och vad du kan göra i praktiken

Mikroplast har på kort tid gått från att vara ett miljöproblem till att bli en tydlig del av människans inre miljö.

Forskningen är fortfarande ung, men fynden är tillräckligt tydliga för att frågan inte längre kan avfärdas som marginell.

Det här inlägget sammanfattar vad en forskarrapport i tidsskriften Jama visar i dag – och vad som faktiskt gör störst skillnad i vardagen.

Var i kroppen har mikroplast hittats?

En sammanställning av aktuell forskning visar att mikro- och nanoplaster har påträffats i:

• lungor
• hjärna
• blod
• lever och njurar
• hjärta och cirkulationssystem
• tjocktarm
• testiklar och äggstockar
• moderkaka
• bröstmjölk och spädbarns första avföring

Det är inte fastslaget att mikroplast med säkerhet orsakar sjukdom. Men det visar att partiklarna inte bara passerar kroppen – utan kan tas upp och lagras. 

Det är inte helt otänkbart att detta påverkar oss mer än vi vet idag och vi bör nog vara försiktiga med vår exponering för det. 

Hur får vi i oss mikroplast?

Den tydligaste vägen in i kroppen är inte via luften – utan via mat och dricksvatten.

Forskningen visar att:

• ultraprocessad mat innehåller betydligt mer mikroplast än lågt processad mat
• plast kan överföras från maskiner, rör och förpackningar vid industriell bearbetning
• dricksvatten i plastflaskor ofta innehåller betydligt högre halter än kranvatten

I vissa studier har halterna i flaskvatten varit över 20 gånger högre än i kranvatten.

Plast och fett – en viktig koppling

Ett återkommande fynd i forskningen är att plastpartiklar har en stark affinitet till fett, antagligen eftersom plast tillverkas av råolja och andra oljebaserade polymerer. 

Plast är hydrofobt – det blandar sig dåligt med vatten men gärna med fett. Det är också därför fett är svårt att få bort ur plastlådor.

Hypotesen är att mikro- och nanoplastpartiklar kan ta sig in i kroppen genom samma upptagsmekanismer som fett i tunntarmen. Kroppen kan då missta plasten för fett och distribuera den till organ som normalt använder fett – till exempel hjärnan.

Effekten av detta vet vi inte än, men man kan spekulera. 

Mikroplast och hjärnan

Flera studier har visat förvånansvärt höga halter av mikroplast i hjärnan jämfört med annan fettvävnad.

Exakt hur partiklarna passerar blod–hjärnbarriären är ännu inte fullt klarlagt, men djurförsök och observationsdata ger anledning att ta frågan på allvar.

Samtidigt är det viktigt att poängtera: forskningen pågår, och vi har ännu inte hela bilden.

Kan kroppen göra sig av med mikroplast?

Lyckligtvis tyder forskningen på att kroppen har viss förmåga att eliminera plastpartiklar.

• höga halter har påträffats i lever och njurar, vilket tyder på utsöndring
• vissa plastkemikalier kan utsöndras via svett
• djurförsök visar att nivåer kan minska vid utebliven exponering

Äldre personer har inte nödvändigtvis högre halter än yngre, vilket tyder på att kroppen inte ackumulerar plast linjärt över hela livet.

Eller så visar det på att mikroplasten har ökat på senare år i vår miljö och äldre hade lägre exponering i yngre ålder. 

Samtidigt finns tydliga åtgärder som kan minska onödig belastning:

• drick kranvatten – gärna filtrerat
• undvik plastflaskor, särskilt om de återanvänds eller förvaras varmt
• ät lågt processad mat baserad på hela råvaror
• mikra inte mat i plastkärl
• byt ut plastlådor mot glas 
• undvik svarta plastredskap i köket
• välj köksredskap, stekpannor och förvaring utan plastkontakt
• Byt ut skärbrädan i plast mot trä

Mikroplast, tarm och nervsystem

Upptaget av mikroplast tycks öka vid:

• förstoppning
• skadad tarmslemhinna
• låg fiberhalt i kosten

En varierad, fiberrik kost kan därför minska mängden plast som passerar tarmen och tas upp i blodet.

Här möts flera områden: tarmhälsa, nervsystem, inflammation och miljöbelastning.

Helhet istället för perfektion

Det är knappast möjligt att eliminera all mikroplast såsom miljön ser ut idag. 

Men det är fullt rimligt att minska onödig exponering – särskilt i sådant vi konsumerar varje dag.

För mig handlar detta inte om rädsla, utan om att skapa bättre förutsättningar för kroppen att fungera i en allt mer belastad miljö.

Små, konsekventa val slår stora, perfekta lösningar.

Ta hand om er 🙏🏻❤️

Läs gärna mitt inlägg om vatten

Läs mitt inlägg om varför ultraprocessad mat är skadlig

Vad är ultraprocessad mat

mikroplast, pfas, vatten, dricksvatten, ultraprocessad mat, tarmhälsa, nervsystem, miljötoxiner, ericshälsohörna