Vad är egentligen “ultraprocessad mat” – och spelar det någon roll?

Det pratas mer och mer om “ultraprocessad mat”.

Men om man stannar upp en stund och verkligen tittar på det… så är det inte helt självklart vad det faktiskt betyder.

Men det börjar tas fram riktlinjer och världen vaknar upp till att all mat är inte lika bra för vår hälsa.

Det finns ingen tydlig definition

Trots att begreppet används överallt idag finns det fortfarande ingen global, enhetlig definition av vad “ultraprocessad mat” egentligen är.

Och det är nog så Mat industrin vill ha det så räkna med att det lär ta tid att införa en definition som är "negativ" för en stor del av deras produkter i mataffären. 

Forskare, läkare och myndigheter är inte helt överens.

I USA pratar man nu om att ta fram en officiell definition, men än så länge är det mest använda systemet något som kommer från Brasilien.

Ett annat sätt att se på mat

I Brasilien har forskare delat in mat i fyra grupper – inte baserat på näringsinnehåll, utan på hur mycket den är processad.

Det är ett. mycket bra sätt att se på det. 

Inte enbart vad maten innehåller… utan mer tydligt vad som har hänt med den innan den når din mage.

• Grupp 1: Rå eller minimalt processad mat – frukt, grönsaker, kött, ägg
• Grupp 2: Ingredienser som används i matlagning – olja, smör, salt
• Grupp 3: Processad mat – bröd, ost, konserver
• Grupp 4: Ultraprocessad mat – industriprodukter med tillsatser

En enkel tumregel de använder:

Om du kan göra det hemma i ditt eget kök – är det troligen inte ultraprocessat.

Om det kräver en fabrik och avancerade processer – då börjar vi närma oss vad som kallas ultraprocessad. 

Problemet är inte helt svart eller vitt

Här blir det lite mer komplext.

För det finns en pågående diskussion inom forskningen:

Är det själva processningen som är problemet… eller är det innehållet?

För vissa livsmedel hamnar i en gråzon.

Exempelvis kan ett fullkornsbröd eller en yoghurt räknas som ultraprocessad enligt vissa definitioner – trots att de kan innehålla bra näring och få ingredientser.

Samtidigt kan enklare produkter med socker, salt och fett ibland hamna utanför.

För min egen del handlar det om att välja och äta mat som jag namnger till Hel Mat med ingredienser du enkelt har eller kan skaffa dig till ditt egna kök utan att gå till grosshandlaren eller kemifabriken. 

Vad säger forskningen?

Flera studier har sett samband mellan hög konsumtion av ultraprocessad mat och olika hälsoproblem som övervikt, hjärt-kärlsjukdom och metabol ohälsa. 

Men mycket av forskningen är fortfarande baserad på observationer.

Det betyder att man ser kopplingar – men det är inte alltid helt klarlagt vad som faktiskt orsakar vad.

Samtidigt finns det teorier kring varför dessa livsmedel påverkar oss:

• De bryts ner snabbt i kroppen
• De kan påverka hunger och mättnad
• De är ofta designade för att vara väldigt lättätna

Det här gör att vi ofta äter mer än vi tänkt oss.

Kanske är det inte så komplicerat ändå

När man zoomar ut lite…

så landar många ändå i något ganska enkelt.

Att både hur maten är gjord och vad den innehåller spelar roll.

Och att kroppen ofta verkar må bra av mat som är närmare sitt ursprung.

Min syn på det

Jag tror inte att man behöver göra det här till något svart eller vitt.

Det handlar inte om att vara perfekt.

Utan mer om att förstå riktningen.

Att successivt röra sig mot mat som känns mer… levande, enkel och igenkännbar.

Och samtidigt minska det som känns långt ifrån det.

Inte av rädsla.

Utan av förståelse.

En tanke att ta med sig

Nästa gång du håller i en produkt i butiken kan du bara ställa en enkel fråga:

Hade jag kunnat göra något liknande själv hemma?

Ibland räcker den frågan ganska långt.

Välj Hel Mat så långt som möjligt. 

Läs mer här: 

https://ericshalsohorna.se/blogs/halsa/big-food-och-ultraprocessad-mat 

https://ericshalsohorna.se/blogs/halsa/ultraprocessad-mat-upf

https://ericshalsohorna.se/blogs/halsa/kostrad-2025-vetenskap-historik-folkhalsa