Sötningsmedel och hjärnan – 8-årsstudien som kopplar lightprodukter till 63 procent snabbare kognitiv nedgång

Av Eric Unevik | Eric’s Hälsohörna – holistisk hälsa och livsstil

Lightläsk, sockerfri yoghurt, energidryck och lågkaloridesserter säljs ofta in som det smartare valet. Du får den söta smaken – men slipper sockret och kalorierna.

Men en stor åttaårig studie från Brasilien 2025 väcker en betydligt mer obekväm fråga: vad händer med hjärnan när sötningsmedel blir en daglig vana?

Forskarna följde 12 772 vuxna och fann att gruppen som konsumerade mest låg- och kalorifria sötningsmedel hade 63 procent snabbare försämring av den samlade kognitiva förmågan än gruppen som konsumerade minst. Skillnaden motsvarade ungefär 1,6 extra års kognitivt åldrande.

Vad undersökte studien?

Studien publicerades i den vetenskapliga tidskriften Neurology och genomfördes inom ELSA-Brasil, en stor långtidsstudie av vuxnas hälsa. Forskargruppen leddes från Universidade de São Paulo och finansierades av brasilianska offentliga forsknings- och hälsomyndigheter.

Deltagarna var minst 35 år vid starten och hade en genomsnittsålder på knappt 52 år. Forskarna samlade in kostuppgifter och följde sedan deras kognitiva utveckling vid tre mättillfällen mellan 2008 och 2019 – i genomsnitt under åtta år.

Sex olika kognitiva tester användes för att följa bland annat:

• minne och återkallning av ord
• verbal förmåga och ordflöde
• arbetsminne
• bearbetningshastighet
• samlad kognitiv funktion

Det här handlade alltså inte om ett tillfälligt koncentrationstest efter en burk läsk. Forskarna följde förändringen i människors minne och tänkande över många år.

Vad visade resultaten?

Deltagarna delades in i tre grupper efter sitt sammanlagda intag av sju låg- eller kalorifria sötningsmedel.

• Lägsta gruppen: i genomsnitt cirka 20 mg per dag
• Mellangruppen: 36 procent snabbare kognitiv nedgång än den lägsta gruppen, motsvarande cirka 1,3 extra års åldrande
• Högsta gruppen: i genomsnitt cirka 191 mg per dag och 63 procent snabbare samlad kognitiv nedgång, motsvarande cirka 1,6 extra års åldrande

Skillnaderna fanns kvar när forskarna tog hänsyn till en lång rad faktorer, däribland ålder, kön, utbildning, fysisk aktivitet, rökning, blodtryck och hjärt-kärlsjukdom.

När resultaten delades upp efter olika delar av kognitionen syntes signaler för både minne, verbal förmåga och den samlade kognitiva funktionen. I en genomgång från American Academy of Neurologys patienttidning beskrevs nedgången i verbal förmåga som särskilt tydlig.

Det här är inte en liten laboratoriestudie på möss. Det är en stor grupp verkliga människor som följts upprepade gånger under nästan ett decennium. För mig är det en signal som förtjänar betydligt större uppmärksamhet än ännu en reklamkampanj för ”zero sugar”.

Vilka sötningsmedel ingick?

Forskarna undersökte sju ämnen:

• aspartam
• sackarin
• acesulfam K
• erytritol
• xylitol
• sorbitol
• tagatos

De tre första brukar beskrivas som artificiella högintensiva sötningsmedel. Erytritol, xylitol och sorbitol är sockeralkoholer som ofta marknadsförs som mer naturliga alternativ. Tagatos är en ovanligare sockerart med låg energimängd.

Sex av sju ämnen – aspartam, sackarin, acesulfam K, erytritol, xylitol och sorbitol – kopplades var för sig till snabbare försämring av den samlade kognitiva förmågan. Tagatos var det enda ämnet där forskarna inte såg samma samband.

Vad visade studien om aspartam?

Aspartam var ett av de ämnen som kopplades till snabbare nedgång i minne, verbal förmåga och generell kognition. Det gör fyndet relevant för alla som regelbundet dricker lightläsk eller energidryck, eller använder andra produkter där aspartam förekommer.

Studien visade inte att just en burk lightläsk ensam skapade hela skillnaden. Siffran 191 mg beskrev den högsta gruppens genomsnittliga totala intag av de undersökta sötningsmedlen. Jämförelsen med en burk lightläsk användes för att göra mängden begriplig när den uttrycks som aspartam.

Det viktiga för mig är inte att skapa panik kring en enstaka burk. Det är att ifrågasätta idén att en daglig ström av intensiv sötma utan socker per automatik är ett neutralt val för kroppen och hjärnan.

Varför syntes sambandet tydligast före 60?

När forskarna delade upp deltagarna efter ålder syntes sambandet mellan hög konsumtion och snabbare försämring tydligt hos personer under 60 år. Hos deltagarna över 60 hittade man inte samma statistiska samband.

Det betyder inte att sötningsmedel plötsligt blir ofarliga efter 60. En möjlig förklaring är att andra åldersrelaterade faktorer väger tyngre senare i livet och gör en enskild kostsignal svårare att urskilja.

Personer med diabetes hade dessutom ett starkare samband mellan sötningsmedel och kognitiv försämring. Det är extra tankeväckande eftersom just den gruppen ofta rekommenderas eller själv väljer sockerfria produkter.

Hur skulle sötningsmedel kunna påverka hjärnan?

Studien var inte utformad för att slå fast mekanismen, men flera biologiska spår är intressanta.

1. Tarm–hjärna-axeln

Vissa sötningsmedel kan påverka tarmflorans sammansättning och funktion. Tarmens mikroorganismer är delaktiga i immunreglering, metabolism, tarmslemhinna och produktion av ämnen som kommunicerar med nervsystemet. En daglig påverkan på denna miljö kan därför få följder långt utanför tarmen.

I min större genomgång 31 saker som förstör din tarmflora tar jag upp artificiella sötningsmedel som en av flera moderna exponeringar som kan förändra tarmens ekosystem över tid.

2. Glukosreglering och insulin

Söt smak utan den förväntade energin kan påverka aptit, matval och metabola signaler olika hos olika människor. Experimentell forskning har också visat att vissa sötningsmedel kan påverka glukostoleransen via mikrobiomet. Hjärnan är ett mycket energikrävande organ och långvarig metabol obalans kan påverka dess funktion.

3. Inflammation och oxidativ stress

Forskare diskuterar även neuroinflammation, oxidativ stress och möjliga effekter av nedbrytningsprodukter som vägar mellan sötningsmedel och nervsystem. För erytritol finns dessutom separata laboratoriefynd om påverkan på cellerna som klär hjärnans blodkärl.

4. Den ultraprocessade helheten

Sötningsmedel kommer ofta tillsammans med ultraprocessade produkter: lightläsk, smaksatta drycker, bars, proteinprodukter, godis, desserter och smaksatt yoghurt. Det kan vara svårt att helt skilja ett enskilt tillsatsämne från resten av livsmedlets sammanhang. Men även det är ett argument för att bygga vardagen kring riktig mat i stället för produkter som konstruerats för att efterlikna sött utan socker.

Är lightläsk bättre än vanlig läsk?

Jag tycker att det blir fel att göra detta till en tävling mellan två industriprodukter.

Vanlig läsk ger stora mängder snabbt socker. Lightläsk ger intensiv sötma och en blandning av ämnen som länge har marknadsförts som i princip betydelselösa så länge kalorierna är låga. Den här studien gör den förenklade bilden allt svårare att försvara.

Det betyder inte att vi ska byta varje zero-produkt mot honung, juice eller vanlig läsk och tro att problemet är löst. En bättre riktning är att stegvis minska behovet av att allt ska smaka sött. Förr i världen var det väldigt lite mat som smakade sött förutom på hösten när frukten mognade, men det var en begränsad period om du inte bodde längs ekvatorn. 

Vatten, mineralvatten, örtte, grönt te, kaffe och osötade drycker behöver inte låtsas vara läsk. Hel frukt kommer med fibrer, struktur och näring på ett sätt som varken socker eller isolerade sötningsmedel gör.

Så skulle jag tänka i vardagen

1. Läs ingredienslistan. ”Utan tillsatt socker” och ”zero” betyder inte att produkten är fri från sötningsmedel.
2. Räkna in helheten. En person kan få sötningsmedel från läsk, energidryck, proteinpulver, godis, choklad, yoghurt, tuggummi, energibars och kosttillskott samma dag.
3. Minska gradvis. Om du dricker flera burkar lightläsk om dagen kan ett rimligt första steg vara att ersätta en av dem med vatten eller mineralvatten.
4. Träna om smaken. Smaklökarna anpassar sig. När den dagliga sötman minskar börjar naturliga smaker ofta kännas tydligare.
5. Välj riktig mat oftare. Ett livsmedel behöver inte vara perfekt. Men det är lättare för kroppen att förstå mat som fortfarande liknar sin original råvara.
6. Se på din egen kropp. Upplever du sötsug, magbesvär, huvudvärk, hunger och energi kan ge värdefull information när du förändrar intaget.

Min reflektion och slutsats

Den här studien sätter fingret på något viktigt: kalorifritt betyder inte biologiskt betydelselöst.

Nästan 13 000 vuxna följdes under åtta år. Sex vanligt förekommande sötningsmedel kopplades till snabbare kognitiv försämring, och den högsta konsumtionsgruppen försämrades 63 procent snabbare i samlad kognition än den lägsta. Signalen var tydligast före 60 års ålder och starkare vid diabetes.

Jag tycker inte att vi ska vänta tills varje biologisk detalj är utredd innan vi ställer den självklara frågan: behöver vi verkligen konsumera de här ämnena varje dag?

Att minska på lightläsk och andra sötade industriprodukter är ingen extrem åtgärd. Det är ett enkelt steg tillbaka mot det naturliga som vatten, riktig mat och smaker som kroppen har mött under betydligt längre tid än den moderna ”zero”-eran.

Ta hand om er 🙏🏻❤️

Källor och vidare läsning

1. Gomes Gonçalves N. et al. Association Between Consumption of Low- and No-Calorie Artificial Sweeteners and Cognitive Decline: An 8-Year Prospective Study. Neurology. Publicerad online 3 september 2025; korrigerad version publicerad 2026.
2. American Academy of Neurology. Not so sweet: Some sugar substitutes linked to faster cognitive decline. Pressmaterial uppdaterat 30 juli 2026.
3. Brain & Life. Low- and No-Calorie Sweeteners Can Have Long-term Impact on Brain Health. 5 september 2025.
4. PubMed. Studiepost, abstract och information om rättelser.